2011/07/05

Till havs

För några månaders sedan råkade vi prata om båtar och insåg att Elicia aldrig upplevt det äkt-svenska nöjet att kryssa till Finland. Så efter en härlig stugvecka och intensivt syster-umgänge gjorde mamma och hon en "Fuerteventura-light" (se arkiv Februari 2011) och drog iväg för att ett dygn ägna sig åt total lättja. Buffe-frossa, film-mys och taxfree-shopping - ibland kan det vara kul att leka Svensson (även om damen äcklat tittade bort när vi efter 24-timmar sockerintag passerade Pressbyrån vid Slussen: "Mamma, jag vill inte ens SE godis!").
Passerar Grönan
Redo för middag
Gråter inte - det är bara lite sjöbris
Väl tillbaka i Nykvarn nu på kvällen blev det ett glatt återseende av Tienne. Man hinner sakna den envisa lilla solstrålen förvånansvärt mycket på relativt kort tid! Men det borde mamma ha lärt sig: sist hon kryssade var för drygt 6 år sedan, då hon och pappa för första gången skulle våga sig på att bege sig ifrån den 1-åriga Elicia. Först äter man middag, dricker lite vin och har det mysigt... Sover kanske ovanligt gott... Och sen börjar man se småbarn överallt och kan inte prata om annat än den lilla söta därhemma. Och kompenserar genom att köpa dyra presenter (Elicia fick en teservis med mumintrollet den gången - Tienne en nalle och fin sked den här gången).
Men om vi saknade henne blir det ingenting mot vad vi kommer att sakna pappa framöver: efter fem tuffa dagar av flytt nere i Lund (Någon som läste om ovädret som drog in över Sydsverige? Det var igenom det våra kartonger släpades...) försvinner han nu till andra sidan jordklotet. Så lång tid som det blir totalt den här gången har vi nog aldrig varit isär... Känns tufft! (och då inte som i betydelsen "coolt"...)
Men vi får helt enkelt försöka fortsätta njuta av semester och tjejmys så gott det går...

2 kommentarer:

Kajsa sa...

Mysiga lilla familjen får kämpa på utan pappa ett tag. Själva kämpar vi på utan kök här hemma.

E* sa...

Åhåj, jag kommer ihåg hur mamma drog med mig och min mindre syster på ålandsresa när vi var små. Det är några av de bästa minnena jag har - just känslan, människorna, finskan, och såklart.. Överkonsumtionen av socker. Och hytterna med dubbelsängar, såklart "jag ska vara där uppe!".

Jag kommer definitivt ta med mina framtida barn. Ålandsfärjor, hur svenniga de än må vara, ger mer än vad man kan tro ;)

Hoppas Tienne hade det bra där hemma, åtminstone :)