Nä, vad säger ni? Dags att visa upp nya hemmet lite mer. Eftersom pappa jobbat på så duktigt ända sedan i somras börjar det mesta falla på plats nu (lagom till "undervisning-varje-dag-knappt-hemma-alls"). Så, här kommer de rum som är så gott som färdiga:
Japp, still Ikea och enkelhet som är våra ledord. Och vi trivs förträffligt!
5 kommentarer:
Fiiiint.. Så börja baka, om jag får kommer jag och säger hej en fredag i slutet på oktober :) sover barnen hos er i er säng? Annars kanske jag kryper ner också för en natt, om jag får..
Min första reaktion (och för dig medvetandes om mina 34 kvadrat - antagligen inte så förvånande) är:
Herreminje, så stoooort det är!
Nu kan du allt dansa vilt utan att vara rätt att ramla in i en vägg! Hoppas ni trivs något förträffligt, det ser redigt hemtrevligt ut, tycker jag ändå :)
Hej!
Nu börjar det se riktigt hemtrevligt ut och vad fint det blev med fotografierna på väggen.
Hälsa tjejerna att vi saknar dem jättemycket.Ha en bra vecka/Mormor Anette
Själv är jag ju beroende av min myskänsla, jag älskar faktiskt att det är så trång och kompakt. Känns lite som att det hör till med första lägenheten.. ;) Men de fasonerna växer jag nog snart bort ifrån (tyvärr!).. Så jag får njuta så länge jag älskar det!
Men precis som du säger har det nackdelar. När jag vill ha ett telefonsamtal utan att pojken hör blir det att gå ut i trapphuset. Eller utanför porten. Eller till balkongen. Vilket inte är det mysigaste om det är kallt.
Och jag gillar mina telefonsamtal ensam.
Vad fint ni har fått det! Om tjejerna eller mamma och pappa vill uppleva miljöer som inte är minimalistiska så är ni välkomna till Tumba eller Visjö!!! Fast jag ska rensa ut......... när jag hinner......
Kram
Skicka en kommentar