Två och två

Att hela familjen är samlad på samma plats vid samma tid är en riktig högoddsare. “Livspussel” är 2000-talets mest överanvända ord (och dessutom ett riktigt töntigt sådant), men nog är det bra att ha en soon-to-be doktor i logistik och planering hemma när vardagen ska gå ihop. Vanligaste lösningen i den här perioden av livet handlar om att en vuxen tar hand om två barn, medan andre vuxen jobbar/pendlar/tränar/handlar/sover. Tre och en med andra ord. Därmed blir två-och-två-tid lite speciellt, i alla kombinationer (obs! barn-barn-kombin testas visserligen varje lördagsmorgon när föräldrarna vill sova, men är inget vi kan rekommendera… om man inte gillar barnaga*).

Den gånga veckan har mamma och T umgåtts extra mycket.

Det började lite halvtråkigt med en VAB-dag för sjukhusbesök. T:s vänstra öga har liksom dragit allt längre västerut – och även om skelning kan anses lite småcharmigt tänkte vi att några ögonspecialister borde se (sic!) över det hela. Lång och jobbig tisdag. Ja, inte för T:s del; hennes ögon är finfina och helt utan brytningsfel och hon kunde gå hem med sitt bamseklistermärke och snyggt uppförstorade pupiller (obs! framkallade av helt drogfria droppar!) Något mor-dotter-mys blev det dock inte, eftersom det visade sig att mammas sjukhusallergi blivit värre med åren. Illamående, yrsel och lite för tung andning på plats följdes av ett enromt sömnbehov resten av dagen. Jo, man borde hålla koll på sin inte-ens-treåring (FK tycker nog det i alla fall), men är det omöjligt att hålla ögonen öppna så är det. Den välsignade (om än snedögda) ungen passade dock på att ha en av sina få leka-lugnt-och-snällt-stunder. För övrigt är hon ursäktad sjukhusbesöket, då hon ju faktiskt undvek att födas i den obehagliga byggnaden.

Och det där myset tog vi igen bara dagar senare – en konferens lämpligt placerad i Södertälje gjorde att vi tog tåget till gammalemormors lägenhet redan onsdag kväll. Icke-existerande 3G-nät i nämnda lägenhet gjorde torsdagens arbetsdag lätt arbetsbefriad (komp-tid, kallas det visst), så vi kunde satsa fullt ut på att göra vad vi ville. Lugn morgon med tv-häng och kojbygge. Ica-besök för val av respektive favoritfrukter. Shopping i Södertälje (komp-tid kan bli dyrt!). Lek med E:s sommarinköp Playmobilhus kompletterat med T:s nyinköpta stall. Gemensamt bad. Och sist men inte minst frukt- och popcornfest (ordet “fest” är viktigt!) framför filmer.  Delad dubbelsäng. Helt härligt!

 Mamma har slutat packa till sådana här resor - tur att gammelmormors kläder passar oss alla!

 "Ät jordgubben lite fint!" "Meh, det ser ju ut som den är jätteäcklig!"
Sen fick T vara fotograf en stund. "Mamma, ditt ansikte kom med!" hördes förvånat vid ett tillfälle. 
Så vi väljer att inte dela med oss bilderna av mammas inzoomade lår...

Vet inte om vi är ensamma om det, men en treåaring plus trötta föräldrar blir oftast lika med trots, skrik och hot (nu är det inte bara FK som kommer jaga oss, Soc:s varningsklockor ringer…) Att ett helt dygn bara vara tillsammans, årata, kramas och lyxa till det lite är oerhört värdefullt. Det var inte kul att lämna över T till mormor fredag morgon! (men T fick ju därefter förskoleskoj och mormor/morfarmys resten av helgen. Och mamma… fick lyssna på Jan B!)

Två och två i Nykvarn lämnade två i Lund. Pappa och E jobbade kanske lite hårdare (framför glödande datorer respektive i skolbänken), men de hann med gemensamt scout-informationsmöte (E blir kanske scout!), bandyträning och Fångarna-på-fortet-fredag under samma tid. Lika värdefullt när det gäller en tonårigt grubblande liten 8-åring!

 Nästa gång testar vi en ny kombination! (finns ju exempel på tidigare succéer)

(och om sisådär 15 år kanske den kan vara mamma och pappa…?)

*barn som slår barn